Kan andas ut

Idag fick jag reda på att jag har jobb i hela Januari. Jag ær glad och lættad. Mera sæger jag inte.

Det är det svåra perioderna i livet som lär

Fick en tanke idag. När det sker mycket "dåligt", oväntade saker... Å när ting o tang inte går som man har tänkt sig. Kan man endera tänka på hur frustrerad "man" är över det eller.... när det inte går som man har tänkt sig sätts man direkt utanför den vanliga ramen i sitt liv. stabiliteten försvinner och man är tvungen att omvärdera, skifta fokus för att finna lösningar. När det känns instabilt så är det på ett sätt också befriande. Det är känns bra att ha kontroll, men "man" måste ju också klara av att släppa kontrollen och ta det som det kommer. Så idag tänker jag såhär. När det sker mycket skit, så öppnar skiten nya dörrar till nya äventyr.

Frustration e ordet.

Jag ær ju inte kænd for min tålmodighet... å denna ovissa situation håller på att ta knæcken på mig! Jag væntar fortfarande på svar från flera jobb som jag søkt i slutet av november. Det tar tydligen otroligt længe att gå genom alla ansøkningar... lite fler som søker jobb hær æn i Nyykaabi å Jeppis..

Nu har jag iallafall flyttat in till Elisabeth. Det kænn lite konstigt att bo hos någon man inte riktigt kænner och jag har en tendens att kænna mig lite i vægen.. så vet inte om det ændå skulle ha varit bættre att bo kvar hos raicco dær jag iaf kunde vara mig sjælv... men nu ær det bara så att jag bor hos elisabeth och det ær sækert något jag måste vænja mig med. Men jag kænner mig så himla hjælpløs, och det stør mig fruktansvært mycket. Jag vill ju inte ta emot hjælp egentligen, vill klara mig sjælv. Trots det ær jag vældigt tacksam før att jag har någonstans att bo, det ær många som inte har det.

Så det pendlar från att jag kænner meg totalt martyr og det er så synd om mig till tacksamhet før allt jag har.. det pendlar mellan positivitet och negativitet flera gånger/dag. Det ær inte lætt att vara i den situationen jag ær i nu. Jag vet inte hur længe jag skall skall søka jobb i norge heller...eller om jag skall børja søka i finland...... jag vill ju vara i Norge..så ær det bara..så måste væl se till att det går.

Men jag behøver allt stød jag kan få av alla næra och kæra..så ni som læser detta, ni vet att jag behøver er hjælp fastæn jag egentligen inte tycker om att fråga om hjælp.

Vinden har vänt

Efter en vecka med mycket frustration känner jag att saker och ting börjar röra sig i rätt riktning. I fredags fick jag reda på att chefen vill att jag skall byta arbetsdistrikt. Jag har kommit så bra igång på Fjell där jag har jobbat sedan jag kom till Norge och trivs jättebra där. Jag har fått mycket positiv feedback och de säger ofta att det är så glada över att jag har kommit dit. Så när jag fick reda på att jag skall flytta till ett nytt disktrikt och istället börja samarbeta med hemtjänsten på Strømsø så blev jag verkligen helt uppgiven! Mest för det att jag tycker att det sker så många förändringar på annat håll i mitt liv, så att en förändring till blir för mycket. Jag blev så ledsen och deprimerad..

Jag var så nere på fredagskvällen... var helt slut. Men det kändes lite bättre på lördagen. SÅ fick jag ett meddelande. Det var hyresvärden till den lägenheten som jag var och såg på i måndags. Den lägenheten som jag så gärna ville ha! I meddelandet stod det att lägenheten har blivit uthyrd, att de tackar för intresset och bla bla. Så blev jag ledsen igen... Jag hade verkligen hoppats på den..

Men så idag ringer Elisabeth, en kollega till mig. Hon hade erbjöd mig ett rum för 2 veckor sedan men var på semester tills idag. Hon frågade om jag fortfarande var intresserad av att flytta in till henne.. och med tanke på hur svårt det är att hitta lägenhet och att jag inte har hittat något jobb ännu ser jag det som en väldigt bra lösning. Vi kom överens om att jag skall åka till henne imorgon efter jobbet och kika in rummet. Efter att jag la på slog det mig plötsligt att hon bor i Strømsø området och att det blir väldigt lätt att ta sig till och från jobbet från hennes! Så när jag reflekterade över allt som hade hänt i veckan så kom jag fram till att allt egentligen har hänt av en mening och att detta blir så bra som det kan bli!!!

Jag är nyfiken på vad som sker näst... det är bara en månad kvar tills jag reser hem på jullov till finland..

Livet knallar på

Joodå. Livet går vidare. Men jag är fortfarande utan jobb och lägenhet. Så jag bor kvar med R..men det börjar kännas väldigt tungt.. Idag fick jag faktiskt ett erbjudande av en arbetskollega.. att jag får flytta in hos henne så länge jag söker en lägenhet. Hon sa att hon har ett ledigt sovrum och att hon inte är hemma så mycket eftersom hon har sin särbo i Oslo! Jag tror nästan jag skall köra på det... jag kan tänka mig det som en bra tillfällig lösning. Eftersom jag ändå skall hem 21 december känns det inte som det lönar sig att flytta i en dyr lägenhet redan från första december... Det är så mycket som skall ske och jag blir så frustrerad! Jag vill ju ha ett jobb så jag kan slappna av! Jag går inte och tänker på det hela tiden men jag känner att min kropp är spänd!

Jag hoppas och ber på att jag får ett mail eller att någon ringer mig och säger att jag blir kallad på intervju. Jag har trots allt sökt på 4 jobb i Drammen och 2 i Oslo! Något måst jag ju få!!!!! Jag vill vara kvar i Norge!!!

Back to nature

Har just varit på en intressant och lite annorlunda yogatimme. Vår lärare har tagit upp ämnen som matstmältning, hygien, filosofi, livshälsa och dylikt under kursen som nu har pågått i nio veckor. Idag pratade vi faktiskt om munhygien.. hon berättade att den "hinna" som känns på tänderna och tungan på morgon när vi vaknar är ämnen som samlats efter att kroppen har renat sig själv och gjort av med slaggprodukter under natten. Det vi oftast gör är att vi sköljer ner det med kaffe, te eller vatten så fort vi är igång på morgon.

Hennes tips härstammar från gammal österländsk tradition och det enda man behöver är en sked. Före man stoppar något annat i munnen skall man ta en tesked och skrapa tungan. Sen kan man börja äta och dricka. Hon berättade också att smaklökarna vaknar till liv efter skrapningen och det är väldigt effektivt mot dålig andedräkt.

Nu har jag testat och jag måste säga att det känns väldigt bra och det är effektivare än en vanlig tandborste med tungskrapa på baksidan!

Mot en framtid med bättre andedräkt!

Att vakna upp

idag när jag vaknade insåg jag plötsligt att jag inte har levt i en dröm den senaste veckan utan att det som sker verkligen sker. Min första tanke var ironiskt nog: "va rätot". Plötsligt sitter jag här i Norge utan ring på fingret! Ursäkta, vad? Verkligheten bankar på dörren, men jag vill inte öppna!

Folk säger åt mig att bita ihop. Jag biter ihop så hårt att jag får ont i käkarna, i hela huvudet. Men livet går vidare och jag har ett projekt att skriva. Nu skall jag göra det några timmar. Sedan bär det av mot Oslo. Jag skall träffa Fride min arbetskollega. Hon har bjudit mig på fest! Jag har så underbara jobbkompisar och är så tacksam över att jag har fått lära känna så fina människor!

Förbannad!

Jag är förbannad!!! jag har ringt på flera lägenheter nu men nästan alla är redan uthyrda när jag väl frågar om dem!!! Det verkar inte vara så bara bara att skaffa sig en hyreslägenhet här i drammen. Dessutom har jag ju vikariat bara till 31 december och känner att jag vill veta om jag har arbete efter jul före jag reser hem på jullov 22:a dec till 3. jan! Annars vet jag ju inte om jag har råd att BETALA lägenheten sen!

Just nu är det bara bra att jag är förbannad, det gör mig mera handelskraftig. Jag tänker klara det här!

Brustet hjärta

Efter 9 år tar sagan slut. Det har varit fina år... så mycket som vi har upplevt tillsammans. Så många minnen. Nu är det slut och vi börjar bygga nya minnen utan varandra. Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta, jag älskar dig.

Solen går upp igen

Efter en tuff kväll och natt går solen upp igen. Vid skrivandets stund sitter jag i vår lägenhet på Kniveåsen och funderar på hur otroligt livet är. Vilka riktningar livet kan ta.. Jag har fixat scrambled eggs och lite toast åt mig och planerar att ta en cykeltur i skenet av morgonsolen. Jag är tacksam för vad livet för med sig, men det är inte alltid lätt att förstå varför och hur vissa omständigheter blir till.

Jag lovar att det kommer flera uppdateringar på bloggen inom den närmaste framtiden. Just nu kan jag inte skriva mer.

Stand up!

Stand up komedi! Ja något man inte kan gå på i Nyykaabi eller Jeppis sådär spontant en lördag kväll. Jo kanske Melody någon gång får besök av någon avdankad halvrolig svensk, men inte mer.

Igår var jag på Ahmed Ahmed, en otroligt skicklig amerikansk stand-up komiker! Han var med på Skavlan på fredag och promotade sin show och det fungerade på mig för jag reserverade biljetter straxt efter skavlan. Det var absolut värt pengarna! Jag frågade Jenny Käldman om hon ville följa med, hon är från hemtrakten men studerar i Oslo. Vi hade en otroligt rolig kväll och fick skratta tills vi fick kramp i kinderna!

Yoga!

Jag har blivit helt frälst. Av yoga. Det är verkligen något som passar mig. Som min yogalärare säger så är yoga mycket mera än bara en motionsform, det är en livsstil. Jag går en nybörjar kurs på Drammen yogaskole och det är väldigt lugn yoga, förberedande för Hatha yoga. Ibland kan jag bli frustrerad över att det går så långsamt på timmarna men jag vet att det är bra att lära sig det från grunden. Jag har redan lärt mig mycket om andningsteknik och märker att jag har börjat tillämpa det automatiskt i vardagen.

Jag känner mig som en ny människa efter varje yogasession! Det är ett utmärkt sätt att landa i sin kropp, att vara närvarande och släppa alla andra tankar. Superbra komplement om man har ett stressigt liv eller annars mår dåligt. Mental träning och fysisk aktivitet på samma gång!

Några år till så bilr jag guru.

En känsla av frid

Det har nu gått ca 4 veckor sedan jag kom till Norge. Jag ångrar mig verkligen inte. Det var ett mycket bra beslut jag gjorde när jag bestämde mig för att följa med min käre fästman till detta natursköna land. Vi har kommit in i rutinerna båda två och trivs otroligt bra. Den sociala kretsen är ännu inte så stor men det tar lite tid innan man har hittat nya vänner och bekanta så det gäller att ha lite tålamod.

Det bästa är att vi båda trivs med våra arbeten. Det är en otroligt stor och viktig komponent för att man skall trivas. Vi har båda två haft otrolig tur. Nu har jag också fått reda på att jag har vikariat till Jul!

I veckan har jag varit på volleybollträning och börjat på yogaskola här i Drammen. Det är otroligt fascinerande med yoga och något som också passar min livssyn! Jag kommer att gå en kurs på 10 ggr och om jag känner mig själv så är det här bara början i min yogakarriär! Sen har vi också varit på en tur från arbetet. Vi var till Kjøsterdjuvet. Det är ett ganska stort naturområde med många olika stigar och vi tog den mest äventyrliga stigen, dvs i en ravin upp längs med en fors. Vid vissa etapper klättrade vi upp för stegar med forsande vatten över oss. Det var en våt men mycket rolig historia! Om 3 veckor ska vi på 2 dagars seminarium till ett spa lite längre bort, det ser jag fram emot!

Jag är så tacksam över mitt liv. Jag har det väldigt bra.

De går kjempegreit.

Sitter på golvet i vår lägenhet på dollaråsen. De är ju inte alla som får bo här i Drammens finaste område! Huset vi bor har nyligen blivit färdigt men gårdsplanen är fortfarande under konstruktion. Varje dag möter man en ny arbetsman vid postlådan. Idag började de med våra hyresvärdars garage och med vår trappa/veranda. De e bra med en trappa för vi har haft ca en meter upp till dörren (om man överdriver).

Vi hann hem till Nykarleby i helgen. Orsaken till hemresan var ett bröllop. Vi hade också bestämt träff med systrarna på söndag kväll. De blev inte riktigt som planerat eftersom jag blev extremt flunssig när vi kom hem. Jag har varit förkyld ca 2 veckor nu men det eskalerade efter hemresan. Fick sopa in några burana för att orka med bröllopet som faktiskt blev en riktig hit! Roligt med trevligt bordssällskap!

Hela söndagen låg jag som en 85 åring i sängen. På grund av förkylningen slog det lock för öronen och jag hör fortfarande lika dåligt som en 85 åring. Nu vet jag hur det känns. Det blev ingen systerträff, istället låg jag och tyckte synd om mig själv.

Efter flygresan tillbaka till Drammen blev jag ännu dövare. I morse när jag vaknade visste jag att jag inte skulle orka jobba utan att jag var tvungen att sjukanmäla mig. Nu är det ju inte så bara att sjukanmäla sig på mitt jobb. Man måste ha sjukintyg av läkare fr.o.m första dagen man är sjuk, även om det bara är för 3 dagar. Så då fick jag börja anstalta med allt det och det tog några timmar innan jag hade min sykemelding. I norge har alla som har ett norsk personnummer en fastlege (egen läkare) men den har vi inte hunnit få ännu så jag fick gå till legevakten och vänta ganska länge för att bli undersökt. När jag väl fick vård gick det snabbt och läkaren konstaterade att jag hade en lindrig öroninflammation och tonsillit. Inget farligt.

Nu har jag 3 dagar ägnad åt vila.

Eckhart Tolle

En man som har förändrat mitt liv!

Glöm hans roliga accent och lyssna på vad han säger!!

Det är ett viktigt budskap!


https://www.eckharttolletv.com/free/12/Personal-Responsibility

Jag överlevde första veckan!

Jag har överlevt och det har gått över förväntan! Jag trivs riktigt bra!

Jag har suttit på möten, presenterat mig för de flesta, bekantat mig med datasystemet och diverse arbetstprocedurer. Här är allt väldigt organiserat och här jobbar vi enligt de senaste metoderna och forskningarna. ME LIKE!

Lägenheten är ju fin, annat kan man inte säga. Den är supefresh och utsikten är otrolig. Men det tar nästan en halv timme att ta sig till jobbet på morgon p.g.a trafiken, trots att det är 8 km. Snart får vi lön och förhoppningsvis räcker det till en cykel. Jag längtar efter att börja cykla till jobbet.

Nu i helgen skall vi ta det lugnt. Kanske resa in till Oslo imorgon, det tar ca 40 min med pendeltåget. Kul att bo så nära en storstad!!

Tack för allt nytt jag lär mig!

Första arbetsdagen avklarad!

Japp japp. Nu kan jag vara stolt! Jag klarade av första dagen på mitt nya jobb utan att svimma eller dö. Positivt! Jag kan ju inte ha så höga krav i början heller! :) Jag kommer att jobba med äldre funktionshindrade i Drammen. Mina huvudsakliga arbetsuppgifter inkluderar fysioterapibedömningar, individuell träning, göra hembesök, ha ansvar över fysioterapin på en avdelning för äldre, fungera som kontakt mellan hemtjänsten och klienten och hålla styrketräningsgrupper för äldre. Det kommer att bli en spännande höst!

Eftersom jag ännu inte vet exakt hur länge jag kommer att få jobba där planerar jag att hålla ögonen öppna på nya arbetsmöjligheter som eventuellt dyker upp. Detta jobb är en bra början men det är ganska långt till arbetet och jag MÅSTE verkligen ha bil varje dag vilket kanske inte blir möjligt om några månader...jag vet inte! Vi får se vad som händer! En dag i taget nu bara!

Jag får andas ut en stund nu och koppa av med en tur i skogen!

Tack för att jag har ett arbete!

Hur kan man känna frid nu?

Livet är dansaren och du är dansen.

Ibland skapar jag lidande för att jag på något sätt känner mig trygg med det. Gårdagen var ett helvete. Att acceptera att jag har flyttat till Norge var något vansinnigt svårt. Jag visste inte hur jag skulle klara av känslostormen som kom. Det värsta var att det var mest negativa känslor, och så får det ju inte vara!! Vissa dagar älskar jag olyckan, ja ibland så gottar jag mig i olyckan. Som om det vore så synd om mig. Jag vet ju om att detta bara är automatiska tankefällor som leder till mera negativitet. Jag klarade av att bryta den onda cirkeln till sist och i och med att jag accepterade känslorna som kom som något normalt desarmerade jag också det negativa och blev plötsligt positiv igen.

Jag har så höga krav på mig själv. Jag kräver perfektion i allt jag gör. Att börja på ett nytt arbete som innebär nya människomöten, nytt språk, nya arbetsuppgifter -är en utmaning. För vem som helst. Men ibland tror jag att det bara är jag som är nervös och osäker. Som om jag skulle vara den enda människan på hela jorden som känner nervositet inför nya saker!

Istället för att se det som en utmaning väljer jag nu att se det som en möjlighet! En möjlighet att lära mig nya saker, att växa som människa, att träna på min kommunikationsförmåga och att få fortsätta hjälpa människor.

Negativiteten går inte att utrotas, men det går alltid att byta fokus, att tänka om.

2 dagar kvar!

Idag är det måndag. Imorgon är det tisdag. I övermorgon är det fredag.. nej ONSDAG!!!! THE DAY då jag flyttar till NÖRGE! Kan ni förstå att NYYkaaBi flickon ska bli norrKVINNO? Jag kan fösta- Jag är nämligen redan i Norge i hovo mett. Ja-a jag är redo. Idag var jag och köpte en bautaväska för att få plats med alla mina kläder, eller hälften av mitt klädförråd kanske det blir... Jag har också varit och diskuterat med syster Annika gällande ett projekt för Cambridge som jag kommer att påbörja nu och försöka slutföra i december. Slutresultatet kommer att vara en träningshandbok ala Mikaela och Annika. BACKMAN SI'Z ROCK! Sen träffade jag Anna + Elia, Alexandra och Johanna vilket var jääättetrevligt! Hann förstås också med beachvolley på kvällen!

Min högsta önskan nu är att jag kommer att klara morgondagens packning utan nervsammanbrott. Jag önskar också att allt går enligt planerna när jag skall ta mig ner till Hesa med VR- kan behövas flera böner. Jag vill att tåget skall vara i tid för jag har bestämt en timmes träff med Linn innan bussen går till flygfältet!

För tillfället pågår PAf Open, dvs beach volley world cup på Åland i Mariehamn! JAG skulle ha fått vara med i Medical Team som fysioterapeut!!! MEN eftersom jag börjar jobba i Drammen redan 23 augusti så var jag tvungen att dra mig ur, med tårar på min kind. TÄNK VILKEN ERFARENHET det skulle ha varit!!!!! BUHUU :(

Jag övar på att säga NEJ!

Tack för livet!

Nya tag!

Ny blogg! Fy va dåligt av bloggen.fi att inte ha back-up när systemet kraschar. Nu är hela min jorden runt historia borta och kommer aldrig att återfinnas. Den finns i mitt hjärta men skulle ha varit roligt att ha den svart på vitt också. Buhu:(

Nu är det bara 10 dagar kvar innan jag flyttar till Norge! Jag har ju fått jobb! Jag fick en snabb inblick i hur det kan kännas att vara arbetslös eftersom jag sökte och sökte jobb utan resultat en lång tid. Jag hann bli riktigt orolig. Det svåraste för mig skulle ha varit att vara beroende av R. Jag skulle ha varit beroende av honom både ekonomiskt och socialt, inte en bra känsla för någon som är van att vara självständig.

Nu kommer jag att jobba en vecka till på Åland. Sen bär det av till Nykarleby för att packa och träffa nära och kära. Jag ser ljust på framtiden och väntar med spänning på hur det skall gå. Jag är tacksam för mitt liv, för att jag får uppleva så mycket!