Dag 3

utan kaffe.

har gått bættre idag! Huvudværken gør sig påmind nu som då men inte på samma nivå. Humøret har också varit bættre.

Jag kænner juniors sparkar bættre och bættre før varje dag.. o nu har jag tvættat precis alla baby klæder vi har och konstaterat att vi fortfarande behøver mycket mer.

Det kommer, det kommer.

Fick samtal från NAV kontoret som ær motsvarigheten till FPA, om att jag kommer att få utbelatat "engangsstødnaden" dvs 35 000 kr bara jag registrerar mitt kontonr och skickar in terminsbekræftelse. Så planerar att stiga upp tidigt imorgon och få det gjort før nu vill jag skaffa det sista till boet.

Nesting ær viktigt.

Dag 2

utan kaffe.

sedan jag var 15 år har jag druckit kaffe næstan dagligen. Nu har jag bestæmt mig før att sluta eftersom det ær bættre før babyn att inte få caffe latte från hinkarna nær det skall ammas.

Jag har haft en ganska dålig dag kan man væl sæga.

Jag får nog læra mig att ta saker och ting mindre allvarligt om jag skall øverleva detta!

My breake up with coffee

Det bloggas før fulla muggar nu. Som hemma- mamma to be har man mycket tid.

På tal om muggar, så skall jag sluta dricka kaffe. Detta ær dag 1.

Stackars alla i min nærhet...

Bekymmer

Bekymmer bekymmer bekymmer....

worry worry worry...

tror jag har ærvt bekymmersgenen... och den ær vældigt, vældigt aktiv just nu.


Bekymringsteman som snurrar runt i skallen dagligen ær:

1. Ekononmi -kommer vi att ha tillræckligt? Hur skall jag orka leva i på studiestød ænnu 2 år framøver? Efter det, kommer jag att få jobb? Då ær Kristian ænnu studerande 2 år...  Hjælp hjælp hjælp.

2. Mammarollen -hur skall JAG klara av att vara mamma? Hur kommer jag att bli som mamma? Jag ær så rædd før att gøra fel...

Till en stor del handlar mina bekymmer om att jag kænner mig vældigt otrygg. På mig sjælv och på det som komma skall. Det kænns øvervældigande.

Lørdag

Dagens lunch avnjøts hær. Jag planerade att gå från Frognerseteren till Ullevålseter och ner till Sognsvann men valde att hoppa øver Ullevålseter på grund av skoskav och ryggtrøtthet. Fann mig en plats dær jag fick sitta i lugn och ro.

Jag ælskar verkligen att vara ut i skog och mark... och jag ær tacksam øver att jag mår så bra som jag gør i graviditeten så att jag kan uppleva sådant jag upplevde idag.

KON TIKI!

En norsk must-see film!

Hungrig på mode men fattig...

Idag var jag inne på Fretex, en second hand kedja i Oslo. Pløtsligt nær jag stod dær bland alla gamla och coola klæder kom jag ihåg... att nær jag gick i høgstadiet och gymnasiet satt jag ofta och ritade och designade klæder... inte bara det... jag var också in på London school of design vældigt ofta nær jag gick i gymnasiet och drømde om att bli stylist (i smyg). Sjælvklart tænkte jag samtidigt att det bara var drømmar och att jag nog aldrig skulle klara något sådant.

Tankarna om mode och design har spunnit vidare under dagens lopp och jag tænkte tom att jag borde skaffa mig en symaskin, bara før att testa om jag kanske under ældre år skulle ha fått något som har varit en bristvara hos mig tidigare, dvs TÅLAMOD. Vem vet, kanske graviditeten och att få barn kan "tænja" mitt tålamod lite, till en så høg grad att jag skulle få sytt ett klæstycke?

Jag vet att jag kunde leva ett vældigt moderiktigt liv om jag skulle vilja det, men ofta handlar det om att jag væljar att prioritera mat istællet før klæder :P Samtidigt som mode ær så intressant ær det också något vældigt ytligt och får man någonsin nog om man en gång børjar sætta sig in i alla trender som kommer och går?

Vet inte, har inte kommit på något bra svar på det men nu hungrar jag efter att få anvænda fantasin och plocka ihop coola outfits jag kan anvænda nær miraklet ær ute och jag har fått min vanliga kropp tillbaka!

http://www.side2.no/catwalk/

Tårar

Tears of Joy

Noel Peterson, N.D.

Which is better for you, a good laugh or a good cry? According to Dr. William Frey of thDry Eye and Tear Research Center in Minneapolis, tears may improve health by running off with chemicals that produce stress. Frey collected data on hundreds of men and women, and induced irritant tearing through exposure to fresh cut onions. He collected emotional tears by having subjects watch three-hanky movies, "tear-jerkers" such as Brian's Song, The Champ, and others.

For one thing, tears contain 30 times the concentration of manganese found in blood. Emotional tears contain 24% higher protein concentration than irritant tears. He speculates that this higher protein level is composed of neuropeptides, chemicals which are secreted by the brain and carry the molecular 'code' for emotions through the body. He postulates that "the reason people feel better after crying is that the tears may be unloading the chemicals that build up during emotional stress"

He also found that both emotional tears and irritant tears contain three chemicals known to be released by the body during emotional stress: an endorphin thought to modulate pain sensation; ACTH, a hormone that is considered the body's most reliable indicator of stress; and Prolactin, another hormone which regulates milk production in humans.

Prolactin also promotes tear production, Frey notes, which may help to explain the important sex difference in emotional crying, namely that women cry far more frequently than men do (in his studies, 4 times more often). Adult women have serum prolactin levels nearly 60 percent higher than mens', whereas before puberty, boys and girls not only have similar prolactin levels, but similar crying frequencies. Prolactin levels also rise and fall in cycles, peaking before the onset of menses.

Frey reports that in his surveys 85% of women and 73% of men reported feeling better after crying. Other studies have found that among men and women, heathy people are more likely to cry and have a positive attitude toward tears than those with ulcers or colitis, two conditions thought to be stress related.

Further, notes Frey, children who suffer an inherited disease called familial dysautonomia have two things in common: they can't produce tears, and they have an extremely low tolerance for emotional stress. If crying helps the body rid itself of stress hormones, what about laughter? Human beings are the only creatures who respond to stimuli with laughter. Your dog may smile, and even howl and "cry" at the moon, but you'll never see him cry tears or hear him laugh. Tears and laughter are uniquely human.

We now know that laughter helps to lower the potent stress hormone cortisol. High levels of cortisol cause bone loss and suppress immunity. Laughter also increases the mood elevating and immune stimulating beta endorphins, which combat fatigue and depression. Laughter can in the long term reduce blood pressure and slow heart rate as well, leaving you feeling calm and peaceful.

Ever notice how enchanting a child's laugh can be? Children laugh on the average 400 times per day. By the time they reach adulthood, the average number of laughs has plunged to 15.

There is hope for all of us stodgy adults: laughter is infectious. The more you laugh, the easier it becomes. So practice laughing out loud a little every day, and you'll be healthier for it. Drop a tear and stress may be shed as well. Go ahead and laugh. Your body will thank you for it.

Rastløs hemma-mamma

Det regnar ute... tvættmaskinen ær på...jag tar sista biten av min pågen bulle...

tænker på:

fødseln nærmar sig
jag ær mamma ledig nu
hur gør man nær man ær mamma ledig
herregud vilken lyx att få vara mamma ledig
vet vi egentligen hur bra vi har det?

Förberedelser

Kommer man någon gång att vara helt förberedd för en födsel? Jag tvivlar lite. Hur jag än försöker ordna och fixa med det praktiska, träna mentalt, lära mig andningstekniker eller läsa om födseln så känns hela grejen lite som ett stort orosmoln som kommer svepandes över mig. Tron på mig själv är ganska relevant just nu men känns lite lång borta. Det att jag föder i Norge och skall klara mig själv på ett helt annat sätt skapar också större spänning. Jag vet att jag klarar det men det är klart att det blir annorlunda i jämförelse med om jag skulle föda hemma. Jag kan ha svårt att förstå mig själv ibland, är jag beroende av att skapa enorma utmaningar för mig själv? Jag tror aldrig jag skall klara något men endå gör jag alltid det och kommer stärkt ur situationen, åtminstone för några dagar.
Nu är det inte bara en utmaning som varar över några dagar dock, det är en liten människa som kommer att vara helt beroende av mig, speciellt den första tiden. Den här lilla personen kommer jag och vi som föräldrar att kunna påverka precis hur vi vill. Jag är rädd för att göra fel. Det tror jag många är, och på något sätt så kanske det gör en till en bättre och mera reflektert förälder.
It's time to put the bir girl pants on.

Kan problem vara gåvor?

“A Garden of Eden in Hell” Could your problems be gifts? My interview with Alice Summers, 108 year old survivor of a Nazi concentration camp

Mamma lådan anlände idag!

Tack vare mina systrar har jag nu fått mamma lådan till Norge! Tänk så bra att vara född i Finland!

Mitt nya hem!

Mitt nya hem ær numera VÅRT hem. Snart ær vi en hel familj som bor hær! :) Vi ær igång med att fixa møbler och småsaker som ænnu skall på plats føre ungen kommer till værlden! Jag trivs vældigt bra måste jag erkænna. Fint och lugnt område med park i nærheten! Ser fram emot många vagnpromenader i kvarteren! Bara 7 veckor kvar till termin 28 september nu! iiiik!!!!